Hans Forsman, Anna Joelsson
På Teknisk fysik (F) har vi länge funderat på hur vi kan ge samhället mer tillbaka och ett projekt med arbetsnamnet Teknisk fysik gör världen bättre har diskuterats. På lärardagarna 2017 fick vi så inspiration för en bra angreppspunkt: Arkitekternas vertical workshop över alla åk samt danska studenters byggstensprototyp av återvunnen plast. Vi vill skapa en åk-överskridande 3hp challenge-projektkurs med hållbarhetstema. Studenterna ska själva identifiera, formulera och lösa ett problem utifrån ramar givna i kursen. Projekten slutrapporteras på en minikonferens som är öppen för alla, och bedöms av en expertpanel från kommun/näringsliv (bla Anna Joelsson, hållbarhetsexpert på Sweco, i F:s programråd). Kursen ska genomföras i ett pilotförsök VT18 med ca 12 studenter (2 grupper med vardera 2 studenter ur ≥3åk). Försöket är ett komplement till TekNats hållbarhetsarbete. Unikt är dock att vi testar köra projektet på tvären över flera åk. Försöket ska utvärderas och kan ligga till grund för en permanent kurs där civing-studenter vid minst 3 tillfällen under sin utbildning får jobba med hållbarhet i en åk-överskridande kurs med progression.

• Inventera våra marknadsföringsvägar och föreslå nya samt analysera vilka innovativa utvecklingsmöjligheter det finns för Teknisk fysik i framtiden.
• Teknisk fysik gör världen bättre. Många av våra tekniska fysiker hamnar efter examen på positioner inom arbetslivet där de har möjlighet att påverka världen positivt genom utveckling av ny teknik eller genom att driva projekt som förbättrar vårt samhälle. Vi vill naturligtvis redan under utbildningen skapa en medvetenhet kring detta hos studenterna och kommer i detta projekt undersöka hur vi kan implementera tänket i aktiviteter på programmet. Inom projekten avser vi att jobba både mot studenter och mot alumner. Studenter ska få lära sig att reflektera bättre över sina insatser i projekt, och mot alumner vill vi skapa en tvåvägskommunikation om hur ingenjörers jobb kan göra världen bättre (t.ex. genom utskickade nyhetsbrev och genom alumnenkäten).
• Årsövergripande projekt. I början av vt15 besökte 18 av våra tekniska fysiker CERN och några andra närliggande institutioner. Inspirerade av besöket ville studenterna vid hemkomsten starta igång ett projekt där man under ett år eller två ämnade bygga en mini-partikelaccelerator. Studenter från flera årskullar, både teoretiskt och experimentellt inriktade, var mycket engagerade. Vi vill därför ta tillfället i akt och använda engagemanget för att prova konceptet med studentprojekt som löper över längre tid och med mixade årskullar och studentkategorier.

Årshögtid med examensceremoni. HT 2014 genomförde Teknisk fysik sin första årshögtid med examensceremoni. Vi kommer att analysera detta arbete och utarbeta rutiner så att detta evenemang blir ett årligt återkommande evenemang på programmet, och som kan uppgraderas till 5-årliga jubileer (nästa gång är 2018 då programmet fyller 30 år). Speciellt behöver vi analysera hur ekonomin för högtiden kan garanteras i framtiden.

Projektledningskurs
Minst 7,5 hp inom projektledning är idag ett krav för examen från Teknisk fysik (samt alla andra civilingenjörsprogram på Teknisk-Naturvetenskaplig fakultet). Det är därför viktigt att en kurs i projektledning finns möjlig att läsa under alla fyra läsperioder. Läsåret 2014/2015 finns tyvärr ingen projektledningskurs tillgänglig i läsperiod 4, vilket är olyckligt. T.ex. så drabbas sjukhusfysiker som har ett väldigt uppstyrt blockschema när de inte kan läsa projektledning under den period som var planerad. I detta delprojekt planerar vi att vidareutveckla befintlig projektledningskurs i samarbete med Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Syftet är att ta fram en ny variant av kursen som bygger på moderna verktyg och lärmetoder (webbundervisning, blended learning och motsvarande) för att utveckla en kurs som studenterna lättare kan läsa när de har utrymme i blockschemat.

Kurser i samverkan med näringsliv/samhälle
För kurserna ”Utvecklingsarbete i samverkan med näringslivet” har ett antal förbättringsförslag framkommit under tidigare analyser. I detta delprojekt avser vi att vidareutveckla dessa kurser. Bl.a. ska krav för skriftlig och muntlig rapportering höjas och ett bättre system för feed-back från rättande lärare ska utvecklas. Ett bättre webb-stöd för kursen ska införas (system för information om projekt såväl som för att följa studenterna i deras projektarbete). Vidare så vill vi i ett pilotförsök testa ett nytt moment i samverkanskurserna där studenterna ska få träna sin förmåga att analysera och argumentera runt ett antal viktiga samhällsperspektiv. Slutligen så ska kursplanen uppdateras.
I samband med detta projekt ska vi även göra en ordentlig inventering av Teknisk fysiks kontakt med näringsliv och samhälle (både inom ordinarie kursverksamhet och inom annan verksamhet såsom utbildningsmässor osv.). Förslag för hur vi ska förbättra kontakten med näringsliv/samhälle ska även tas fram.

Numeriska metoder
Kursen Datorstrukturer och algoritmer (DOA) ges av institutionen för datavetenskap. Detta är en kurs som många studenter (främst i åk 3) tycker är en nyttig allmän ingenjörskurs. Kursen ger bl.a. bra förkunskaper för de som vill profilera sig mot beräkningsfysik. Tyvärr så ges DOA:n i dagsläget i läsperiod 3 då åk 3 läser baskurser på 100 % f.o.m. VT 2016. Bara studenter som väljer att läsa utökad studietakt har därför tillgång till kursen. Vi planerar därför att vidareutveckla en kurs i DOA tillsammans med institutionen för datavetenskap. Syftet är att kunna ge en variant av kursen (sannolikt på webbformat) som ska kunna läsas under annan tid än läsperiod 3. I vidareutvecklandet av kursen ämnar vi även att se över det ingående materialet så att det bättre passar för studenter på Teknisk fysiks senare år.

AMO (atom, molekyl och optisk fysik)
AMO är en profil som bygger mycket på avancerade laborationer. Efter inledande kontakt med huvudlärare inom AMO har vi kommit fram till att ett stort problem för profilen är att studenterna som läser denna profil inte är tillräckligt bra på att skriva de avancerade laborationsrapporter som krävs för AMO:s laborationsverksamhet. Vi planerar därför att åtgärda detta genom att vidareutveckla momentet inom laborationer och rapportskrivande på baskursen Grundläggande mätteknik som i princip alla studenter läser innan de börjar på AMO. AMO-lärarnas erfarenhet från profilen kommer att användas för att identifiera de krav som vi måste ställa på studenterna vid rapportskrivning på ”Grundläggande mätteknik”. Rutiner, instruktioner, kriterier etc. kommer därefter att utvecklas av rutinerade lärare/handledare, för att sedan testas på kurstillfället HT 2015. Speciellt viktigt är det att säkerställa att handledare och lärare fortsätter att bibehålla den avsedda nivån på rapportskrivning även i framtiden.

Finansiell modellering
Vi planerar att identifiera och knyta ett nätverk (eller någon form av enklare branschråd) till profilen. Nätverket/rådet ska ges insyn i profilen för att säkerställa att den håller rätt kvalitet och förbereder studenterna väl för arbetslivet. Nätverket ska även användas inom ramen för våra projektkurser för att på så vis skapa en light-version av trainee-verksamhet för studenter som läser finansiell modellering. Rutiner ska dessutom utvecklas för att garantera att nätverket/rådet hela tiden är aktuellt och för att liknande nätverk i framtiden även ska kunna knytas till programmets övriga profiler.

Medicinsk fysik
Den medicinska fysiken (sjukhusfysik och medicinsk teknik) spelar stor roll för Teknisk fysik sedan en lång tid tillbaka. I detta delprojekt avser vi speciellt att fokusera på den problematik som finns p.g.a. att kursen ”Atom och kärnfysik” dubbelklassas i Teknisk fysiks utbildningsplan. I dagsläget räknas den som allmän ingenjörskurs för vanliga tekniska fysiker, medan de studenter som avser att även ta ut en examen i sjukhusfysik får räkna den som baskurs i fysik. Vi kommer att analysera de kurser som berörs, föreslå åtgärder samt göra ändringar på kursnivå som förhoppningsvis resulterar i att dubbelklassningen upphör.

• Genomtänkt progression vad gäller färdighetsträning i och mellan de olika kurserna. (Vad vill vi att studenterna tränas i och i vilka kurser ska detta göras?)
• Hur studenterna utbildas i att skriva rapporter, vilka krav som ställs och hur arbetet examineras. (T.ex. information till studenter och handledare, mallar, rättningskriterier)
• Hur väl laborationerna och laborationshandledningarna motsvarar det som en teknisk fysiker behöver få med sig från sin utbildning. (Används relevanta och moderna metoder och verktyg?)

Teknisk fysik har kontinuerligt haft ett omfattande och gott samarbete med sina alumner. T.ex. så kontaktar vi alumner när programprofiler utvecklas. Alumnerna är också viktiga för våra studenter genom att visa på möjliga arbetsområden. Därför besöks programmet årligen av åtskilliga alumner på mässor och inspirationsföreläsningar. För att kunna upprätthålla ett gott alumnarbete så krävs att det finns en bra förteckning över alumnerna och deras arbetsuppgifter. I dagsläget är den information som finns lagrad i UmUs centrala alumniwebb tyvärr ofta bristfällig (I UmUs alumnwebb finns 440 alumner från Teknisk fysik idag registrerade och enbart 130 av dessa har angivna korrekta mailadresser.). I samband med att vi kontaktar gamla studenter och ”överliggare” kommer vi därför även att samla in aktuell information för att uppdatera i alumniwebben. Alumniwebben bör uppdateras med korrekta kontaktuppgifter (post, tele, epost) samt t.ex. arbetsplats, ort, arbetsuppgift etc. Vid kontakten ska vi även passa på att marknadsföra den årshögtid/examenshögtid med namn KNUT som vi inför f.o.m. ht 2014 (preliminärt datum är 22 nov 2014). Efter denna satsning på uppdatering i alumniwebben med bl.a. korrekta kontaktuppgifter kommer vi framöver att årligen explicit kontakta våra alumner och be dem uppdatera sin information alumniwebben.

En kurs per profil med strikt examination av rapporter
För att förbereda studenterna inför skrivandet av den omfattande exjobbsrapporten i slutet av utbildningen ska alla studenter skriva minst en längre teknisk rapport (“pre-exjobbsrapport”) under sin utbildningstid på profilterminerna. I ett första steg ska vi därför ta fram gemensamma rutiner, mallar och bedömningskriterier. Skrivande av “pre-exjobbsrapport” ska snarast införas på minst tre av programmets profiler: Beräkningsfysik, Mätfysik samt Fotonik/nanoteknik.

Vidareutveckling av exjobbsrutiner
Vi vill vidareutveckla nuvarande exjobbsrutiner, dvs. arbeta med styrande dokument, webbaserade utvärderingar, dokumentmallar, kontroll mot Urkund, webbsida, förberedande seminarium, redovisning och opponering.

Granskning av nyligen gjorda exjobb
Granska ett urval av nyligen genomförda exjobb (både skriftlig rapport men även muntlig presentation och opponering). Vi vill lokalisera brister och styrkor och föreslå åtgärder utifrån dessa. Resultatet bör också jämföras med detaljutlåtande från UKÄ.

Beräkningsfysik (MoSi)
Umeå universitet kännetecknas bl.a. för att vara starkt inom IT/beräkningar. Som ett av fakultetens största civilingenjörsprogram är det därför viktigt att Teknisk fysik har bästa möjliga inriktning inom detta område. Programmets profil inom beräkningsfysik har inte uppdaterats ordentligt på ett bra tag och det är därför dags för en översyn. Är kurserna i profilen relevanta och uppdaterade? Hur kopplar profilens kurser med varandra? Kursutveckling och kursvidareutveckling kommer att genomföras.

Mätfysik + medicinsk fysik (Mät & MoSi)
I en enkätutvärdering bland nybörjarstudenter på programmet har det visat sig att man tycker mätprofilen verkar ointressant. Dessutom har det varit flera år då den rekryterat dåligt till sina kurser, och institutioner (både Fysik och TFE) har behövts ställa in kurser p.g.a. för lågt studentunderlag. Detta är naturligtvis olyckligt, speciellt eftersom att mätområdet är oerhört viktigt för en framtida civilingenjör. Vad en arbetsgivare ofta förväntar sig av en civilingenjör från Teknisk fysik är att hen ska kunna mäta på olika system samt kunna analysera och värdera datat med relevanta verktyg och metoder. Mätfysik är också ytterst viktigt för en av programmets nyare satsningar inom medicinsk teknik (eller Medicinsk fysik som profilen sannolikt kommer heta i framtiden) i samarbete med Medicinsk fakultet. Vi kommer se över kurspaketet inom profilen (profilerna) och jobba med en bättre anknytning till basterminerna. Både mätfysikprofilen såväl som medicinsk fysik kommer dra nytta av arbetet. Kursutveckling och kursvidareutveckling kommer att genomföras.

Nanoteknik (Mät)
P.g.a. det försämrade ekonomiska läget på Institutionen för fysik under de senaste åren har bl.a. tre lärare har sagts upp. Alla dessa tre hade kompetens inom nanoteknikområdet och undervisade på centrala kurser på profilen. Resultatet blev att kursutbudet inom nano-området har minskat betydligt. Eftersom nanoteknik är ett område som attraherar nybörjarstudenter (enligt våra nybörjarenkäter) så är det viktigt att vi gör en satsning på detta område för att bygga upp ett bra kurspaket inom området. Kursutveckling och kursvidareutveckling kommer att genomföras.

Rymd- och astrofysik (Mät & MoSi)
På samma sätt som att Nanoteknik är ett populärt område enligt våra nybörjarenkäter så har det även visat sig att rymd- och astrofysik är centralt för rekrytering till Teknisk fysik. På 90-talet (innan det att LTU i huvudsak tog över rymdutbildning i Norrland) frodades profilen i ett gott samarbete mellan UmU och IRF, bl.a. med ett antal UmU-studenter som läste någon av sina sista terminer i Kiruna. Under senare år har kursutbudet minskat och kurser på profilen hållits av personal enbart anställda vid UmU (varav en del är bosatta i Kiruna). Dock har profilen inte utvecklats nämnvärt under många år, och därför är det dags nu. En påskyndande faktor är förstås även att prof. Kjell Rönnmark, som tidigare hållit en av profilens mer centrala kurser, närmar sig pensionsålder. Kursutveckling och kursvidareutveckling kommer att genomföras.

För att minska antalet avhoppare från Teknisk fysik under första terminen har ett projekt utförts. Detta projekt resulterade i ett utskick till de kommande studenterna, vilket delvis innehöll information om programmet och den första terminen, samt en kort genomgång av matematik som studenten sedan tidigare förväntas kunna. Utskicket avslutades med ett självdiagnotiskt test med lösningsförslag och facit. Utöver detta resulterade projektet även i ett webb-baserat självtest, där studenten med hjälp av flervalsfrågor kunde kontrollera sina kunskaper online.

→Produktrapport

Målet med projektet är att utveckla och leverera ett webbaserat enkätverktyg i syfte att göra hanteringen av enkäter digitalt och att göra det smidigare. Produkten består av en webbsida designad att fungera som enkätverktyg för lärare och studenter. Projektet består av två huvuddelar, utveckling av webbaserat enkätverktyg, samt testande av sagda enkätverktyg. Enkätverktygets uppgift är att tillåta studenter att svara på enkäter online, med möjligheten att göra så via s.k. smartphones. Detta för att begränsa pappersanvändning samt förenkla enkätstudier. Idén är helt enkelt att digitalisera enkätstudier. Den ansvariga läraren skall ha möjlighet att följa studien i realtid, samt erhålla enklare analys av studien i realtid. Datat skall även kunna sparas i excel-format för vidare studier.

→Avsiktisförklaring

Under vårterminen 2012 genomfördes en inventering av Teknisk fysiks programkurser med avseende på förväntade studieresultat (FSR, d.v.s. kursmål) i relation till nationella och lokala mål samt till CDIO:s syllabus (se www.cdio.org). Därutöver lokaliserades även kursernas ev. implicita mål (som examineras i kurserna men som inte finns explicit dokumenterade i kursplanerna), och examinationsformerna sågs över. Under kommande år ska programledningen för Teknisk fysik verka för att de implicita målen införs i kursplanerna. Ungefär 90% av Teknisk fysiks programkurser (enligt då gällande utbildningsplan) inventerades vid detta tillfälle.

→Rapport

Under läsåret 12/13 drevs ett projekt för att skapa en bättre möjlighet att överblicka och analysera kopplingar mellan programmets kurser för att kunna informera studenter om lämpliga studievägar.

→Röda trådar inom pr2ogrammet

Projektdeltagare: Stefan Hedman (F06), Robin Lundberg (F10), Richard Tano (F06), Tomas Berglund (F07)

Under VT11 startades projektet Röda Tråden v2 för att ytterligare utveckla den redan populära portalen och lägga till ytterligare funktionalitet. Publiceringen av den nya versionen är planerad lagom till terminsavslutningen VT11.

→Projektrapport

→Rapport Robottävling

Ansvarig för vidareutvecklingen var programledningen.

→Mätteknik och industriell statistik
→Medicinsk teknik
→Finansiell modellering
→Fotonik

Projektgrupp: Amanda Albano, Frida Kvarnström, Emelie Lind. Samtliga F08.

Genom att erbjuda ett mentorskapsprogram till studenterna på Teknisk fysik vill programledningen minska avhoppen i de tidigare årskurserna. Projektet alumnmentorskap hade som mål att ta fram styrdokument och handledningar för ett mentorskapsprogram. Förutsättningarna var att det kunde drivas på ett enkelt sätt med små resurser.

Efter en förstudie innehållandes enkätundersökning, litteraturstudie och omvärldsanalys blev resultatet mentorskapsprogrammet @Umeå. Till detta skapades också tre handledningar Mentorskapsplan för @Umeå, @Umeå Mentor och @Umeå Adept.

@Umeå, eller AT Umeå, står för Alumnmentorskap på Teknisk fysik, Umeå. @Umeå är ett internetbaserat program men det finns möjlighet till en frivillig fysisk träff. Programmet sträcker sig över ett läsår, från höst till sommar. I @Umeå ges deltagarna ramar och stöd för att underlätta kontakten via lärplattformen Cambro.

→Alumnmentorskap

Projektgrupp: Frida Kvarnström, Amanda Albano, Emelie Lind. Samtliga F08.

Studenter på Teknisk Fysik i Umeå saknar ett tydligt avslut för sina studier. Det framkommer tydligt i en enkätundersökning till studenter och alumner som gjordes under våren 2010.

En avslutningsceremoni ger inte bara ett tydligt avslut utan påverkar även sammanhållningen inom programmet och klasserna positivt. Man skapar en identitet och får ett bra avtack ifrån programmet. Det skapar även möjlighet att motivera studenter att ha en kontakt med programmet som alumner.

Detta resulterade i två förslag till hur en avslutningsceremoni kan se ut. Den ena arrangerad av Umeå Tekniska högskola för alla högskolans program, den andra arrangerad av Teknisk fysik för programmets studenter.

→Förslag på Avslutningsceremoni

Projektansvarig: Tomas Forsberg (F05)

Projektet behandlar planering, uppstart, och genomförande av en undervisningsverksamhet riktad mot gymnasieelever. På beställning av Teknisk Fysik syftar verksamheten till att motverka den avskräckande syn på matematik som elever på gymnasiet kan ha, i förhoppning om att öka antal sökande till tekniska utbildningar. Projektet ledde till riktlinjer och styrdokument för att lätt kunna implementera projektet i praktiken.

→Projektrapport

För att ytterligare förbättra kvalitén på Teknisk fysik skall en teknik för att svetsa samman kurserna i utbildningen tas fram. Under formerna av en lärarworkshop skall kurser utvärderas av lärare för att upptäcka om förväntade kunskaper och erhållna kunskaper från tidigare kurser stämmer överens. Att på detta sätt få lärarna mer medvetna om kurserna omkring dem tros leda till att de arbetar mer mot ett gemensamt mål och en mer kompetent teknisk fysiker i slutet av utbildningen.
Den teknik som utvecklas skall senare kunna tillämpas på mer specifika delar av utbildningen som till exempel rapportskrivning eller muntlig kommunikation. Slutmålet är att använda tekniken på hela utbildningen och alla dess profileringar men projektet som startades hösten 2009 har som mål att tillämpa den på det första året inom Teknisk fysik.

Projektdeltagare: Tomas Sverin F06, Erik Sandström, Johan Lindberg F06, Fredrik Forsgren F06

Projekt Pivot har som syfte att göra fysik på gymnasienivå mer positiv och intressant genom att utnyttja enkel datorvisualisering och simulering med datorprogrammet Phun.
Resurser hos lärare ute på gymnasieskolorna är begränsade, det här projektet ska hjälpa dem igång med en ny typ av undervisning som är enkel och kvalitativ. Projektet kommer dessutom att göra det lättare för lärare att visualisera viktiga delar av undervisningen som kan vara svåra att få fram under traditionella former.
Det projektet kommer att leverera är en produkt bestående av två laborationer som är uppdelade i gymnasieskolans Fysik A och Fysik B samt en introduktionsmanual som enkelt kan användas i workshops för att utbilda lärare i materialet.

→PIVOT, Projektrapport

Projektansvarig: Anders Berglund

Med anledning av resultatet av den självvärdering som genomfördes på Teknisk vt 2008 och de kursutvärderingar som ständigt utförs på Tekniskfysik startade under vt 2009 ett kvalitetsprojekt. Projektet syftar till att komma till rätta med några av de synpunkter som studenterna hade på utbildningen. Synpunkter som även varit tydliga i kursutvärderingar en tid tillbaka.
Dels kommer ett antal laborationer i några olika grundkurser i fysik att få en översyn. Det kan röra sig om att förbättra hur laborationerna introduceras, hur de redovisas, hur kommunikationen mellan labhandledare och kursansvarig går till m.m.
En annan synpunkt som framkom dels i självvärderingen är att studenterna får problem med programmering när de når profileringskurser. Hur lär vi egentligen ut programmering, numeriska metoder och beräkningartekniska ämnen under utbildningen? Vad förväntas studenten kunna efter de första tre åren på programmet oavsett om studenten sedan väljer en beräkningsprofil eller inte. Detta ska också redas ut och leda till en förbättring.

→Slutrapport

Projektansvariga RT v1: Anders Berglund (F06), Joakim Dahlberg (F05)

Kvalitetsprojektet Röda tråden (RT) är ett projekt avsett att förbättra den efterfrågade idén om att skapa en lättillgänglig kursöversikt för kursval, personlig utbildningsplanering samt utvärderingssyfte för programmet Teknis fysik i Umeå. Idén föddes redan på 90-talet när programmet var relativt nytt, men tidigare har projektet inte riktigt lyft. Detta på grund av problem att hålla databasen uppdaterad och att göra informationen tillräckligt åtkomlig. Den första versionen att bemöta dessa problem publicerades under HT08, projektrapporten finns tillgänglig nedan.

→RT, Projektrapport

Projektansvarig: Gustav Wikström F04

Kraven på kvalitet har höjts. Högskoleverket kräver nu dokument som beskriver kvalitetsarbete, mål, organisation och
ansvarsfördelning samt strategier för förankring, genomförande och uppföljning. Förslag har givits på att medel ska delas ut på
kvalitetsbasis. Detta innebär att en investering i att rusta upp kvalitetssystemet även kan visa sig vara ekonomiskt lönsamt. Med bakgrund i detta startades det här kvalitetsprojektet inom Teknisk fysik. Projektet bestod i att ta fram ett förslag till former, struktur och
ständiga förbättringar för ett Kvalitetssystem för Teknisk fysik. Förslaget skulle även innehålla hur systemet bör vara uppbyggt, hur
informationen kring kvalitet förmedlas och hur det kan utvärderas. Ett effektmål för projektarbetet är att på lång sikt få en klar bild
över verksamheten och på så vis kunna identifiera och förbättra kvaliteten på verksamheten.

→Sammanfattning av kvalitets-workshop